Utredningen gäller brottsrubriceringen otillbörligt verkande vid röstning och kopplas i medierapporteringen till omständigheterna kring Vänsterpartiets kandidat Mohamed Abdukardir Ali, som genom personröster tog sig från nionde plats på partiets lista i Dalarna till en plats i riksdagen.
Men vad är egentligen bekräftat? Vad är fortfarande uppgifter som utreds? Och vad säger svensk lag om att påverka, betala eller på annat sätt försöka styra hur någon röstar?
Här går vi igenom vad som är känt – och varför källkritik är särskilt viktig när uppgifter om valfusk sprids snabbt.
Vad har hänt i Borlänge?
Mohamed Abdukardir Ali stod på nionde plats på Vänsterpartiets riksdagslista i Dalarna, men fick 648 personröster och blev därmed personvald till riksdagen. För att bli invald genom personröster i ett riksdagsval krävs minst fem procent av partiets röster i den aktuella valkretsen.
Redan den 1 september kom en anmälan om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning. Enligt SVT lades ärendet först ned på grund av bristande bevisning, men förundersökningen återupptogs den 21 september efter att nya uppgifter hade kommit in. Riksenheten mot korruption utreder ärendet.
Enligt uppgifter som publicerats av bland annat Expressen ska polisen under förtidsröstningen ha bedrivit spaning mot en bil som påstods transportera väljare till förtidsröstningen vid Kupolen i Borlänge. I anmälan förekommer även uppgifter om valsedlar där en kandidat redan hade kryssats.
Aftonbladet har dessutom, med hänvisning till egna källor, rapporterat att det i utredningsmaterialet finns bilder där en person ska synas överlämna både pengar och valsedlar till väljare. Åklagaren har bekräftat att nya uppgifter gjort att förundersökningen återupptagits, men har inte offentligt bekräftat alla detaljer som förekommer i mediernas rapportering.
Det är en viktig skillnad.
Att en uppgift finns i en polisutredning eller har publicerats av medier innebär inte att den är bevisad.
Mohamed Abdukardir Ali nekar till inblandning
Mohamed Abdukardir Ali har själv sagt till SVT att anklagelserna är felaktiga och att han inte har gjort det som påstås.
SVT uppgav på morgonen den 22 september att man inte hade några uppgifter om att Ali själv var misstänkt för brott.
Det finns alltså en pågående förundersökning om misstänkt valpåverkan, men det är i nuläget inte detsamma som att valfusk har fastställts eller att någon person har dömts för brott.
Vad säger lagen om valfusk?
Begreppet ”valfusk” används ofta brett i debatten. I svensk lag finns bland annat brottet otillbörligt verkande vid röstning.
I 17 kap. 8 § brottsbalken anges att den som försöker hindra en omröstning, förvanska dess utgång eller på annat sätt otillbörligen inverka på omröstningen kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet bedöms som grovt är maximistraffet fyra års fängelse.
Lagen omfattar dessutom den andra sidan av en eventuell betalning. Den som tar emot, accepterar löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att rösta på ett visst sätt eller avstå från att rösta kan dömas för tagande av otillbörlig förmån vid röstning. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.
Det innebär att ett eventuellt system där pengar erbjuds i utbyte mot att någon röstar på ett bestämt sätt kan omfattas av straffbestämmelserna.
Samtidigt är det viktigt att inte dra slutsatsen att en förkryssad valsedel automatiskt bevisar ett brott. Den juridiska frågan handlar bland annat om hur valsedeln har använts och om någon otillbörligen försökt påverka väljarens fria val.
Din röst ska vara din egen
En grundläggande princip i det svenska valsystemet är valhemligheten.
Valmyndigheten beskriver att väljaren ska vara ensam när valsedlar tas och ensam bakom valskärmen när rösten görs i ordning. Undantag finns för personer som behöver hjälp på grund av exempelvis en funktionsnedsättning.
Ingen annan ska bestämma hur en person röstar.
Det är också därför uppgifter om ekonomiska ersättningar, påtryckningar eller annan otillbörlig påverkan tas på stort allvar när de kommer till polisens och åklagarnas kännedom.
Kan valet behöva göras om?
Inte automatiskt.
Det finns en separat juridisk process för själva valresultatet. Valmyndigheten beskriver hur du kan överklaga ett valresultat och hur Valprövningsnämnden hanterar ett överklagande.
Enligt 15 kap. 13 § vallagen kan Valprövningsnämnden upphäva ett val och besluta om omval om det exempelvis har förekommit en avvikelse från föreskriven ordning eller om någon har hindrat röstningen, förvanskat röster eller på annat sätt otillbörligen verkat vid valet.
Men det finns ett viktigt krav: det ska med fog kunna antas att det inträffade har påverkat valutgången. Om problemet kan rättas genom exempelvis en ny sammanräkning ska en mindre ingripande åtgärd användas i stället.
Det betyder att även om ett brott senare skulle kunna bevisas följer inte automatiskt att hela riksdagsvalet – eller ens valet i Dalarna – måste göras om. Valprövningsnämnden måste pröva vad som hänt och vilken möjlig påverkan det haft på resultatet.
Historiskt finns samtidigt exempel där otillbörligt verkande vid röstning har lett till omval när Valprövningsnämnden bedömt att även ett litet antal röster kunnat förändra mandatfördelningen.
Valfusk, misstag eller rykten? Därför är källkritiken avgörande
När något handlar om demokratiska val är det lätt att rubriker och inlägg får stor spridning långt innan alla fakta är kända.
Det gör källkritik till en del av vår informationsberedskap.
Krisinformation.se betonar att missledande information inte behöver vara helt påhittad. Den kan bygga på något som faktiskt har inträffat men samtidigt utelämna viktiga fakta eller lägga till en förklaring som inte är belagd. Krisinformation varnar också för att starka känslor kan göra det svårare att tänka kritiskt.
Ett konkret exempel kom redan under valnatten 2026. En skärmbild från Valmyndighetens rapportering visade tillfälligt noll röster för Moderaterna i ett valdistrikt i Fruängen. På sociala medier började uppgiften beskrivas som valfusk. Enligt Valmyndigheten handlade det i stället om ett fel vid inrapporteringen, som därefter korrigerades.
Det visar varför orden spelar roll.
”Misstänkt valfusk” är inte samma sak som ”bevisat valfusk”.
Så granskar du uppgifter om valfusk
När du ser dramatiska påståenden om valet rekommenderar Krisinformation att du bland annat frågar dig:
- •Vem är den ursprungliga källan?
- •Är uppgiften bekräftad av polis, åklagare, Valmyndigheten eller Valprövningsnämnden – eller bygger den på anonyma uppgifter?
- •Finns samma information hos flera oberoende källor?
- •Vad är faktiskt känt, och vad är en tolkning?
- •När publicerades uppgiften och har något förändrats sedan dess?
- •Vem tjänar på att informationen sprids?
- •Väcker innehållet stark ilska eller rädsla? Kontrollera det extra noga innan du delar.
- •Har du även sökt efter information som motsäger det du redan tror?
Krisinformation rekommenderar särskilt försiktighet med information som bara förekommer hos en enda källa och uppmanar människor att söka även efter uppgifter som inte bekräftar den egna uppfattningen.
Det här vet vi – och det här vet vi inte
Det är bekräftat att en förundersökning om otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge pågår och att den återupptagits efter nya uppgifter. Det är också bekräftat att Mohamed Abdukardir Ali fick 648 personröster och valdes in i riksdagen.
Det finns medieuppgifter om förkryssade valsedlar, transporter av väljare och överlämnande av pengar och valsedlar. Delar av dessa uppgifter bygger på källor till medier och är ännu inte rättsligt fastställda.
Det finns däremot i nuläget ingen dom som slår fast att valfusk har skett.
Det är därför både rimligt att granska uppgifterna noggrant och viktigt att inte föregripa den pågående utredningen.
Krisberedskap handlar också om information
Krisberedskap förknippas ofta med vatten, mat, värme, radio och reservkraft. Men ett motståndskraftigt samhälle behöver också människor som kan skilja bekräftad information från rykten, påståenden och medveten informationspåverkan.
Vid stora samhällshändelser – och inte minst kring demokratiska val – kan felaktiga uppgifter få mycket stor spridning på kort tid.
Läs därför hela artikeln, kontrollera ursprungskällan och tänk en extra gång innan du delar något vidare.
I ett informationssamhälle är källkritik en del av beredskapen.
Artikeln bygger på offentligt tillgängliga uppgifter den 22 september 2026. Förundersökningen pågår och uppgifter kan förändras när nya fakta blir kända.