Det är lätt att tänka att ett krig i Mellanöstern är långt borta. Men i en globaliserad ekonomi och i ett försämrat säkerhetsläge får konflikter snabbt konsekvenser även i Sverige — genom energipriser, transporter, cyberhot, underrättelseverksamhet och ökad oro.

Vi har gått igenom aktuella uppgifter från Säkerhetspolisen, Myndigheten för civilt försvar, Regeringen, SVT och Företagarna. Det här är vad du faktiskt behöver känna till.

1. Terrorhotet mot Sverige är fortsatt förhöjt

Säkerhetspolisen beslutade i januari 2026 att terrorhotnivån i Sverige fortsatt ligger på nivå 3 av 5. Det betyder inte att ett attentat är nära förestående, men att ett terrorattentat bedöms kunna inträffa.

Terrorhot
Förhöjt — nivå 3 av 5
Säpo-bedömning
Allvarligt säkerhetsläge kvarstår
Iran
Har använt kriminella nätverk som ombud
Sverige
Påverkas av omvärldsläget

Säkerhetspolisen har beskrivit hur Iran bedrivit säkerhetshotande verksamhet i Sverige, bland annat genom hot, påtryckningar, kartläggning av oppositionella och försök att komma över svensk teknik och forskning. Säpo uppger också att kriminella nätverk har använts som ombud för våldsdåd riktade mot israeliska och judiska mål i Sverige.

Det viktiga för privatpersoner är inte att leva i rädsla, utan att följa myndigheternas information, vara uppmärksam på sin omgivning och rapportera misstänkt aktivitet.

Krisskydds sammanfattning av myndighetsläget

Det praktiska rådet är enkelt: håll dig informerad via betrodda källor, undvik ryktesspridning och ta larm eller myndighetsinformation på allvar.

Läs vår guide: Vad gör du om något händer nära dig? Steg-för-steg-guide för offentliga platser.

Läs guiden →

2. Kritisk infrastruktur är en central sårbarhet

Hotbilden mot Sverige handlar inte bara om militära angrepp. I dagens säkerhetsläge är cyberangrepp, sabotage, desinformation och störningar mot samhällsviktig verksamhet en del av den bredare hotbilden.

Det kan handla om sådant som:

Potentiellt sårbara områden

  • Elkraft och elnät
  • Vattenförsörjning och avlopp
  • Telekommunikation och internet
  • Transporter, hamnar och logistik
  • Betalningar och digitala tjänster

Det betyder inte att ett avbrott är sannolikt just i dag. Men det betyder att hushåll bör ha en grundberedskap för störningar. Det är exakt därför svenska myndigheter numera talar om hemberedskap för minst sju dagar.

Fråga dig själv: vad händer i ditt hem om el, vatten, internet eller betalningar störs under flera dygn? Har du vatten? Mat? Värme? Radio? Kontanter? Mediciner?

Krisskydds checklista: Hemberedskap för sju dagar — vad du behöver hemma och hur du bygger upp det stegvis.

Hämta checklistan →

3. Energipriser och transporter kan påverkas

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja och gas. När konflikten kring Iran eskalerar ökar därför risken för störningar i energiflöden och sjötransporter.

För svenska hushåll kan effekterna märkas indirekt: högre drivmedelspriser, dyrare transporter, högre importkostnader och i förlängningen prispress på vissa varor. För företag kan effekten bli ännu tydligare genom dyrare frakt och mer osäkra leveranskedjor.

Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund har pekat på att den tydligaste påverkan för svenska företag är ökade transportkostnader och fördyrad handel om frakt genom Röda havet eller Persiska viken försvåras under längre tid.

"Den tydligaste påverkan ser vi genom ökade transportkostnader och därmed fördyrad handel."

Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna

Det praktiska rådet för hushåll är att minska sin sårbarhet: ha viss ekonomisk buffert, undvik att vara beroende av dagliga inköp och bygg upp ett rimligt lager av basvaror hemma.

4. Kan Sverige dras in militärt?

Det finns i nuläget inga bekräftade uppgifter om att Sverige skulle vara ett direkt militärt mål i konflikten mellan Iran, Israel och USA. Däremot påverkas Sverige av omvärldsläget genom Nato-medlemskapet, säkerhetspolitiska bedömningar, ekonomiska effekter och hot mot samhällsviktig verksamhet.

Statsminister Ulf Kristersson uppgav i samband med angreppen att regeringen följer hur svensk säkerhet påverkas och att Nationella säkerhetsrådet skulle sammankallas för att diskutera effekter för Sverige och svenskars säkerhet.

Det viktiga för privatpersoner är därför inte att spekulera i värsta tänkbara scenario, utan att göra det som faktiskt stärker hushållets motståndskraft: vatten, mat, värme, information, läkemedel och möjlighet att klara vardagen vid störningar.

Är ditt hushåll förberett för sju dagar med störningar?

Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att hushåll har en grundläggande hemberedskap. Det behöver inte vara komplicerat — men det behöver finnas på plats.

Kom igång med din krisberedskap Läs mer på Krisbloggen · Kostnadsfritt

Vad du kan göra nu

Vi säger inte det här för att skapa oro. Vi säger det för att krisberedskap fungerar bäst när den görs i lugn och ro — inte när larmet redan gått.

Det finns fyra saker som gör störst skillnad för ett genomsnittligt hushåll just nu:

Prioriterade åtgärder

  • Vatten: Räkna med minst tre liter per person och dygn för dryck och enkel matlagning.
  • Mat: Ha icke-köldkänsliga basvaror för minst sju dagar.
  • Värme och ljus: Ha filtar, ljuskällor och möjlighet att hålla värme vid elavbrott.
  • Information: Ha batteridriven, solcellsdriven eller vevbar radio för myndighetsmeddelanden.

Det här är inte extrem prepping. Det är normal hemberedskap i ett mer osäkert säkerhetsläge. För de flesta hushåll handlar det om små steg: fyll vattendunkar, köp några extra basvaror, kontrollera ficklampor och batterier och se till att viktiga telefonnummer finns nedskrivna.


Krisskydd bevakar krisberedskapsläget kontinuerligt. Följ Krisbloggen för uppdaterade analyser, praktiska guider och produktrekommendationer anpassade för svenska förhållanden.

Källor

  • Säkerhetspolisen — Fortsatt förhöjd terrorhotnivå i allvarligt säkerhetsläge, 9 januari 2026
  • Säkerhetspolisen — Lägesbild 2025–2026: Ryssland, Kina och Iran
  • SVT Nyheter — Israel och USA angriper Iran, 28 februari 2026
  • Företagarna — Krig i Mellanöstern: så påverkas svenska företag, 2 mars 2026
  • Regeringen.se — Startskott för Myndigheten för civilt försvar, 1 januari 2026
  • Myndigheten för civilt försvar — Om krisen eller kriget kommer / hemberedskap