EU-förslag: Svenska elkunder kan tvingas betala för andra länders elnät

Det här är ett av de mest explosiva EU-förslagen på mycket länge – och ändå är det få svenskar som känner till vad som nu ligger på bordet.

Ett nytt initiativ från EU-kommissionen kan innebära att svenska elkunders pengar används för att bygga elnät i andra länder. Inte genom höjda skatter. Inte genom öppna bidrag.
Utan genom att ta av de miljardbelopp som redan betalats av svenska hushåll och företag – via elräkningen.

65 miljarder kronor – redan betalade av svenska elkunder

Bakgrunden är de så kallade flaskhalsintäkterna.
När elen är dyr i ett område och billigare i ett annat uppstår avgifter i systemet. Dessa har i Sverige samlats in via Svenska kraftnät, som följd av indelningen i fyra elområden.

I slutet av 2024 uppgavs dessa intäkter uppgå till cirka 65 miljarder kronor.

Pengar som enligt grundtanken ska användas till:

• att bygga bort flaskhalsar i Sveriges eget elnät
• att stärka leveranssäkerheten
• att minska prisskillnader mellan elområden

Men nu vill EU något annat.

EU vill styra om pengarna – bort från Sverige

I EU-kommissionens nya så kallade nätpaket öppnas för att upp till en fjärdedel av dessa medel ska kunna användas till gemensamma EU-investeringar i elnät.

I praktiken:

• Svenska elkunder har betalat
• Svenska elproblem finns kvar
• Pengarna kan användas i andra länder

Energiminister Ebba Busch har kallat förslaget ”ett dåligt förslag”.
Kritiken kommer även från oppositionen, näringslivet och flera energiexperter.

Frågan många ställer sig är enkel – men obekväm:

Varför ska svenska hushåll finansiera andra länders infrastruktur när vårt eget elsystem redan är ansträngt?

Inte en isolerad fråga – ett mönster

Det här sker inte i ett vakuum.

De senaste månaderna har EU presenterat flera initiativ som i Sverige uppfattas som:

• ökande detaljstyrning
• minskat nationellt självbestämmande
• högre kostnader för hushåll och företag

Ett exempel är den kommande Circular Economy Act, där näringslivet visserligen delar klimatambitionen – men varnar för nya regelbördor, administrativa krav och detaljreglering.

”Det måste ju finnas någon rim och reson”, har Fastighetsägarnas Rikard Silverfur uttryckt det.

Ideologiska beslut som splittrar

Samtidigt har EU-parlamentet antagit en rekommendation inför FN:s kvinnokommission där man uppmanar EU att driva linjen att män som identifierar sig som kvinnor ska erkännas som kvinnor.

Beslutet har väckt starka reaktioner i flera medlemsländer och beskrivs av kritiker som ett ideologiskt övertramp – långt från frågor där EU har ett tydligt mandat.

Resultatet är ökande spänningar:

• mellan Bryssel och medlemsländerna
• mellan väljare och beslutsfattare
• mellan ambition och verklighet

Vad betyder detta för dig som privatperson?

Oavsett var man står politiskt finns en konkret verklighet:

• Elsystemet är sårbart
• Priserna är volatila
• Besluten flyttas längre bort från medborgarna
• Krisberedskap är inte längre ett abstrakt begrepp

När el, värme och samhällsfunktioner påverkas av beslut på EU-nivå blir egen beredskap inte en åsikt – utan ett ansvar.

Krisberedskap i en osäker tid

Oro i energisystemet, politiska låsningar och ökande internationella motsättningar är exakt den typ av faktorer som svenska myndigheter själva pekar ut som risker.

Det handlar inte om panik.
Det handlar om förberedelse.

• Hur klarar du ett längre elavbrott?
• Hur värmer du bostaden?
• Hur lagar du mat?
• Hur får du information?

Att ha svar på de frågorna är inte alarmism.
Det är sunt förnuft.

 Krisen uppstår sällan när det passar.
 Men förberedelser kan alltid göras i förväg. 

Krisskydd följer utvecklingen – så att du kan fatta informerade beslut för dig och din familj.