Efter veckans Nato-toppmöte i Haag har Sveriges statsminister Ulf Kristersson gjort ett av sina mest allvarliga uttalanden hittills:
"Ryssland kan göra om det de gjort mot Ukraina – och ett angrepp kan komma redan inom fem år."
Det är ett väckarklocka för hela Sverige. Situationen i omvärlden är allvarligare än på länge, och besluten som nu tas kommer att forma vårt lands säkerhet i decennier framöver.
Nato höjer ambitionen – Sverige kraftsamlar
På toppmötet enades alla 32 Nato-länder om att kraftigt öka sina försvarsutgifter. Det nya målet:
5 procent av BNP till försvar fram till 2035.
Uppdelningen ser ut så här:
- 3,5 % till traditionellt försvar (soldater, utrustning, övningar, vapen)
- 1,5 % till cybersäkerhet, infrastruktur och annan beredskap
För Sveriges del innebär detta en enorm höjning – från cirka 186 miljarder kronor per år från 2030 till minst 250 miljarder. Det motsvarar kostnaden för nästan 1,5 extra polismyndigheter varje år.
Kristersson: "Vi har fem år på oss"
Statsminister Kristersson tryckte under mötet på att hotet från Ryssland inte är över. Tvärtom – beroende på hur kriget i Ukraina slutar, finns risken att Kreml känner sig motiverade att fortsätta sin militära aggression.
"Det kan sluta med att Ryssland känner sig motiverat att göra om precis det de har gjort", säger han.
Därför är det bråttom, enligt Kristersson. Det är nu – inte senare – som Sverige och våra allierade måste agera.
Enighet i riksdagen – men tuffa prioriteringar väntar
Det ovanliga i denna historiska satsning är att samtliga riksdagspartier står bakom beslutet. Men satsningen kommer till ett pris. Regeringen planerar att låna upp till 300 miljarder kronor för den första fasen. Därefter måste budgeten balanseras.
"Det kommer att kräva prioriteringar. Och olika partier kommer tycka olika. Det får väl kommande val handla om", säger Kristersson.
Vad betyder detta för svenska folket?
Med höjda försvarsutgifter, nya hotbilder och ett Ryssland som inte avskräcks av sanktioner eller diplomati, behöver även hushållen fundera på sin egen beredskap.
Har du en plan för:
- Vad du gör vid strömavbrott?
- Hur du får vatten och värme om samhället slutar fungera?
- Hur du kommunicerar vid kris?
Statens ansvar stärks – men personlig krisberedskap är viktigare än någonsin.
Nato framtidssäkras – men utmaningar kvarstår
Trots den starka enigheten på toppmötet ifrågasätter vissa länder, som Spanien, om 5 % av BNP är rätt väg. Även Belgien och Slovakien har uttryckt tvekan. Kristersson är dock tydlig:
"Alla ställde upp. Ingen begärde några undantag. Besluten gäller."
Samtidigt hyllades Donald Trump flera gånger under mötet – något som skapat rubriker efter att Natos nya generalsekreterare Mark Rutte kallat honom för ”daddy” i ett skämtsamt tonläge. Det illustrerar hur komplex och politiskt känslig alliansens framtid är.
Slutsats: Dags att ta hotet på allvar
Sverige står inför ett säkerhetspolitiskt skifte. Med massiva försvarssatsningar, ökad Nato-närvaro och ett Ryssland som fortsatt utgör ett hot är det dags att både stat och individ förbereder sig.
För svenskarnas trygghet – och för att skydda vårt land – är beredskap inte längre en möjlighet. Det är en skyldighet.
