I ett nordiskt klimat kan kyla snabbt bli en akut risk. Varje vinter inträffar köldskador – i vardagen, i trafiken och ute i naturen. På Krisskydd ser vi beredskap som något praktiskt och handlingsbart: att veta vad som händer med kroppen, hur du agerar rätt och vilken utrustning som faktiskt gör skillnad.
Den här artikeln är för dig som vill vara redo – för dig själv, din familj och andra.
Snabbguide: om någon går igenom isen
Om du själv går igenom isen: Vänd tillbaka mot den väg du kom (där bar isen), behåll lugnet, använd isdubbar (behåll handskarna på), arbeta metodiskt upp och kryp/åla långt upp på bärig is innan du reser dig. Om hjälp är på väg – ligg still för att spara kraft och värme.
Om du ser någon gå igenom isen: Larma 112 direkt. Närma dig från samma håll som personen kom. Där höll isen. Ha alltid något mellan dig och den nödställde (lina, ispik, livboj eller trädgren) och prioritera din egen säkerhet – en livräddare i ännu en vak hjälper ingen. Använd gärna flythjälp och säkring om du måste ut på tunn is.

Vad är en köldskada?
En köldskada (förfrysning) uppstår när en kroppsdel kyls ner så kraftigt att blodcirkulationen försämras eller upphör. Utan blodflöde skadas vävnaden snabbt.
Mest utsatta är:
- Fingrar och händer
- Tår och fötter
- Öron
- Näsa
- Kinder
Vind, fukt, stillasittande och trånga skor eller handskar ökar risken – även vid temperaturer runt nollstrecket.
Symtom på köldskada – det här ska du reagera på
Tidiga tecken
- Huden blir vit, blek eller grå
- Området känns kallt och domnat
- Känseln minskar
När området börjar tina
- Stickande eller brännande smärta
- Rodnad och svullnad
- Smärta som kan vara kraftig
Allvarliga symtom
- Blåsor
- Blå-lila eller mörk missfärgning
- Ihållande känselbortfall
👉 Ju tidigare du agerar rätt, desto mindre risk för bestående skador.
Första hjälpen vid köldskada – gör rätt, inte snabbt
Värm upp långsamt – hud mot hud
En köldskada ska värmas upp omedelbart när det är säkert.
- Värm kinder med varm hand
- Stoppa kalla fingrar i armhålorna
- Förfrusna tår kan värmas mot mage eller armhåla hos en annan person
Fortsätt tills normal färg och känsel återkommer, även om det gör ont.
Värm inte om det finns risk för ny nedkylning
Vid djupa köldskador ska du bara värma om du kan hålla kroppsdelen varm tills vård nås. Att tina och sedan frysa igen kan göra skadan betydligt värre.
Undvik dessa misstag
- ❌ Skynda inte på uppvärmningen med värmekällor
- ❌ Massera inte det skadade området
- ❌ Gå inte på förfrusna fötter
Fel åtgärder kan förvärra vävnadsskadan.
Köld och bilhaveri – en underskattad risk
Ett av de vanligaste beredskapsscenarierna i Sverige är att bli stående med bil i kyla:
- Motorstopp
- Köer vid olyckor
- Snöoväder som stoppar trafiken
I dessa situationer sjunker temperaturen i bilen snabbt – särskilt för barn, äldre eller personer i chock.
Rekommenderad beredskap: nödsovsäck
På Krisskydd rekommenderar vi nödsovsäck som en självklar del av beredskapen.
Varför nödsovsäck?
- Reflekterar kroppsvärme effektivt
- Väldigt liten och lätt – ryms i bil, ryggsäck eller krislåda
- Kan snabbt värma en nedkyld person i väntan på hjälp
- Livsviktig vid bilstopp, evakuering eller strömavbrott
👉 En nödsovsäck kan vara skillnaden mellan obehag och allvarlig nedkylning. Klicka här för att läsa mer om den nödsovsäck som Krisskydd Sverige AB rekommenderar.
Så undviker du köldskador – Krisskydds checklistor
I vardagen
- Klä dig i flera lager
- Skydda ansikte, händer och fötter
- Håll dig torr
- Rör på dig för att hålla igång cirkulationen
I bilen
- Ha alltid nödsovsäck
- Extra vantar och mössa
- Ficklampa
- Laddad mobil och powerbank
Vid friluftsliv
- Reservkläder i vattentätt skydd
- Vindskydd
- Energi och varm dryck
Sammanfattning – beredskap är kunskap + utrustning
Köldskador är ofta förutsägbara och förebyggbara. Med rätt kunskap, lugna åtgärder och enkel utrustning kan du skydda både dig själv och andra.
På Krisskydd ser vi beredskap som omtanke i praktiken – att vara redo innan det händer.
Var förberedd. Det är alltid bättre att ha – än att behöva.
Källor: 1177 Vårdguiden och HLR-rådet